Call us on 2514578498

Hem » Kultur » En kulturhistorisk plats för samer

En kulturhistorisk plats för samer

För samer har alltid vissa specifika platser i naturen direkt bundna till religion, religiösa upplevelser och tankar eller religiösa händelser. Det kunde handla om offerplatser eller platser där man lättare kom i kontakt med sin spirutalitet eller andliga väsen.

De kallade en del fjäll för saajve-vaerie, saajve översätts ungefär med helig men man vet inte original-ursprunget till ordet. Däremot är det klart att flera olika saker nämns som saajve.

Föregångare

Saajve-vaerieh är kopplat till våra föregångare samt till andliga väsen kopplade till en person. Därför sägs det att de här saajve-vaerieh kunde ärvas. En del föddes med en och andra hade flera.

Fjällen spelar en stor roll för samer eftersom det var genom dessa som man kunde förbindas med de föregångare som bott där.

Än idag är fjällen viktiga för samer, både för renskötseln men även den historia och de minnen som förknippas med fjällen. Fjällen ruvar på värdefull information från ett folk som inte fått vare sig boplatser eller heliga platser dokumenterade genom tiderna. Samisk historia har på många sätt förvarats av andra än samerna själva.

En av de mest betydelsefulla platserna för samerna är Atoklimpen strax utanför Hemavan. Det har utropats till Sveriges första samiska kulturreservat och ligger på gränsen till norska Helgeland.

Den kulturhistoriska miljön runt Atoklimpen visar hur samer med renar nyttjat fjällandskapet från förhistorisk miljö och fram till idag.

Skuggmannen

Det finns en mängd samiska fornlämningar i området, bland annat Skuggmannens grav. Han sägs ha fått sin namn eftersom han var lika lång som sin egen skugga. Hällgraven är omtalad i same-traditionen och är inte bara en gravplats utan även en kultplats.

En arkeologisk utgrävning 1950 visade att Skuggmannen var runt 30-40 år gammal och 160 centimeter lång.

Den mytomspunne Skuggmannens skelettet flyttades från graven till ett museum där det fanns i 50 år innan man år 2002 återigen begravde honom på samma plats där han först vilat.

Genom skyltar vid Atostugan kan man lära sig om samekulturen och dess utveckling men även om villkoren för människor som bor i fjällen

Från stugan leder en vacker stig vidare upp mot Atoklimpens topp på cirka 1000 meters höjd över havet. Spröd fjällskog kantar vandringen upp.

Vill man vila sig så finns en perfekt rastställe vid den lilla tjärnen uppe på fjället.

Atoklimpen sågs av samerna som ett väldigt heligt fjäll och det fick inte ens benämnas med direkt namn. Därför fick det namnet Atoklimpen där Ato betyder “den där” på samiska.

Offerplatser

På fjället har det funnits många offerplatser och en modern sådan som man inte borde riskera att missa (för då sägs man kunnat råka ut för olyckor) ligger ungefär tio meter under toppen av den inledande branta backen upp till fjället.

För att du inte ska missa den så har stenhällen en form av ett stort halvklot och i springorna där ska man lägga en slant för att få lycka i fortsättningen.

Själva Atoklimpen består av en sorts vulkanisk bergart som heter peridotit. En bergart som kan omvandlas till exempelvis talk och täljsten.