Kulturhistoria innefattar en rad underdiscipliner och är ett samlingsnamn för den vetenskap som handlar om människans kulturella utveckling. Sedan kulturhistoria blev någonting som började förekomma allt mer runt 1980-talet, breddades studieobjekten markant och begreppet kulturhistoria är därför en kombination av socialgeografi, kulturantropologi och ibland även dess ekonomiska historia. Det är till exempel väldigt vanligt att man använder begrepp som kulturhistoriskt värde, för att beskriva en byggnad eller ett objekt. Vilket innebär att man tar alla dessa tre faktorer i åtanke innan ett beslut fattas huruvida byggnaden bör finnas kvar eller inte. Samt om den bör skyddas som med en K- eller Q-märkning. 

Vad är skillnaden mellan kulturhistoria och socialhistoria?

Det är väldigt vanligt att man blandar ihop termen kulturhistoria med socialhistoria, men det är viktigt att man kan skilja på dessa begrepp och är medveten om dess innebörd. Socialhistoria innebär att man inkluderar historik från samtliga samhällsklasser. Kulturhistoria innebär att man endast tar gruppers beteenden och deras kulturella uttryck i beaktning under analysen.

Om man vill lära sig mer om skillnaden mellan dessa två begrepp är det viktigt att verkligen förstå vad kulturhistoria innebär. Att läsa framstående böcker eller artiklar  är ett mycket informativt sätt att lära sig på. Boken Kulturhistoria som är skriven av Lars-Eric Jönsson och Fredrik Nilsson innehåller allting som är viktigt att veta om just kulturhistoria.

Hur kan man avgöra om en byggnad är K-märkt?

Det är idag väldigt många byggnader som är listade som K-märkta. Men vad innebär då egentligen detta och hur kan man avgöra om en byggnad faktiskt bör K-märkas eller inte? Att en byggnad är K-märkt är ett mer folkligt uttryck och innebär att den har ett kulturhistoriskt skydd, som gör att man inte kan riva, renovera eller rusta upp byggnaden som man vill. En specifik byggnad kan få ett kulturhistoriskt skydd som ligger på flera olika nivåer, beroende på byggnadens kulturhistoriska värde.

Hur kan man avgöra om en byggnad är K-märkt?

Om ens boende har ett lägre kulturhistoriskt skydd är man tillåten att göra mindre justeringar och rusta upp byggnaden till önskad nivå. Även om detta kan verka motstridande och besvärligt för husägare så ha också i åtanke att värdet på ett hus med ett kulturhistoriskt värde ger byggnaden ett högre marknadsvärde. Det allra högsta skydd som idag finns för K-märkta byggnader är att de förses med en så kallad byggnads förklaring och innebär att de är skyddade enligt kulturmiljölagen. I nuläget finns det cirka 2000 byggnader som är försedda med detta skydd. Det är då i detta fallet Länsstyrelsen som avgör om byggnaden ska förses med detta skydd eller inte. Om byggnaden sedan är extra värdefull och har ett stort kulturhistorisk värde, kan den även skyddas lite extra med en Q-märkning. Detta innebär att byggnaden även skyddas enligt Plan- och bygglagen.

Kända kulturhistoriker genom tiderna

Det är framförallt två stycken mycket kända kulturhistoriker i världen. Dessa är Richards Stites som föddes i Pennsylvania 1931, men spenderade stor del av sin yrkesverksamma liv i Helsingfors. Richard var särskilt inriktad på kvinnohistoria, Rysslands historia och innefattande kulturhistoria. En annan mycket uppmärksammad kulturhistoriker är Egon Friedell. Han föddes 1878 i Wien, Österrike och är särskilt känd för sina kulturverk som skribent.